Styrketräning för muskeltillväxt är något som jag finner oerhört fascinerande och rent av spännande. Det finns så grymt mycket att lära sig och så mycket fascinerande forskning kring ämnet att desto mer jag läser, desto dummare känner jag mig. Det finns ändå en viss charm i att aldrig känna sig fullärd och att hela tiden känna ett kunskapstörstande. Men den känslan tror jag infinner sig i allt om man brinner för det, oavsett ämne.

Jag satt och pratade med en grymt duktig musiker i somras som på ett oerhört passionerat sätt förklarade för mig hur låtar och melodier byggs upp och konstrueras, hur det(i alla fall i hans huvud) finns mallar att utgå ifrån och som man alltid kan följa under skapandets gång.

Jag förstår passionen som han uppvisade till hundra procent då jag själv känner likadant när det kommer till kost och träning. Jag har under en tid nu gått tillbaka och tittat på gamla anteckningar och träningsprogram som jag tidigare skapat för att få en inblick i hur min syn på programstrukturering och programskapande har förändrats under årens lopp. Även om vissa grundläggande principer fortfarande finns kvar så har min utveckling(i alla fall utifrån min egen synvinkel), gått åt rätt håll och det är något som glädjer mig oerhört.

När vi Personliga tränare och coacher skriver styrketräningsprogram till våra klienter så delar vi oftast in kroppen i olika muskelgrupper, sektioner och rörelsemönster. Om jag skulle generalisera en aning så utgår oftast tränare som tränar idrottsmän/kvinnor från rörelsemönster och sektioner och tränare som tränar bodybuilders och fitnessatleter från muskelgrupper när de bygger och konstruerar sina träningsprogram.

Som sagt, detta är en generalisering och jag använder mig personligen av båda varianterna när jag skriver träningsprogram trots att mitt intresse till större delen ligger inom kosmetisk träning.

Min tanke en tid nu framöver är att skriva en artikelserie som kommer att bestå av ett x antal artiklar(hur många vet jag inte ännu) som i mer detalj kommer gå in på varje muskelgrupp. Meningen är att artiklarna ska beskriva deras funktion, muskelfibersammansättning och vilka övningar som jag personligen rekommenderar för dem.

Men innan vi hoppar vidare till de riktiga godbitarna i artikelserien så tänkte jag ge lite grundläggande information om muskelfibrer och vad det finns för olika typer.

Muskelfibrer

Vi har åtminstone tre olika typer av fibrer när det kommer till våra muskler, typ I, Typ IIa och Typ IIb. Dessa fibrer har olika egenskaper och karakteristiska drag som beskriver deras uthållighet, kraftproduktion, kontraktionshastighet, muskeltillväxtpotential och så vidare.

Typ I är vad vi brukar kalla våra långsamma muskelfibrer vilket innebär att de är långsamma men väldigt uthålliga. Typ II är vad vi brukar kalla våra snabba muskelfibrer vilket innebär att de kan utveckla mycket kraft och har en hög kontraktionshastighet. Typ II är även de fibrerna som har störst tillväxtpotential och är de som man bör fokusera på om muskeltillväxt är målet.

Vad har vi då för nytta av all denna information? Jo, landet ligger såhär förstår ni: Varje muskel i våra kroppar har en muskelfibrersammansättning som antingen lutar mot de mer snabba, de mer långsamma eller en fördelning kring 50/50. Genom att skaffa information om de olika muskelfibertyperna, vad de har för egenskaper, vilka muskler i kroppen som är Typ I eller Typ II dominanta, samt vilken funktion muskeln i fråga har(vad den utför för rörelse) kan vi skapa träningsprogram och använda oss av övningar som maximerar våra resultat.

Nästa artikel i serien kommer handla om bröstmuskulaturen, dess funktion, fibersammansättning och vilka övningar som jag personligen rekommenderar.

Skulle det vara så att ni har några frågor eller liknande så är det bara att ställa dem nedan så ska jag göra så gott jag kan för att besvara dom.

Tills nästa gång – sköt om er!